söndag 19 december 2010

sånt som jag önskar att jag kunde.


Dansa.
Jag har alltid villat lära mig men det är nog så att jag är född med två vänsterfötter. Det där med koordination och taktkänsla är verkligen inte min grej. När jag var mindre tog jag danslektioner men de gick inte allt för bra. Efter några år tyckte min danslärare att det var bättre för gruppen om jag slutade. Sedan dess har jag varit lite rädd för att dansa inför folk. I våras satte min gymnasieklass upp en musikal och jag kämpade verkligen för att kunna hänga med i danserna. Jag lyckades förvånansvärt bra om man jämför med mina förväntningar. Trots att jag hamnade i otakt, glömde steg och var stelast.
På dansgolvet brukar jag däremot inte låta det störa mig. Är det fest så dansar man. Så är det bara.

Prata franska.
I sjuan skulle man välja språk. På min skola kunde man välja mellan tyska, spanska och franska. Jag valde inget språk, bara extra engelska som jag redan hade lätt för. Istället ville jag lägga tid och energi på matte istället,som jag verkligen behövde tid till. Nu ångrar jag mig ganska rejält. Naturligtvis skulle jag ju ha valt franska. Så dum jag var. Det låter ju så vackert. J'adore!

Förstå mig på matematik.
Sedan första klass har mattelektioner betytt ångest för mig. I hela mitt liv har siffror varit krångligt och jag fick alltid lättare böcker och speciallektioner men det hjälpte inte. Jag lyckades genom något sorts mirakel klara de nationella proven i nian efter att ha vrålpluggat i flera veckor. Men det var på håret, bara nån poäng ifrån.
Under mina tre år på gymnasiet läste jag matte A tre gånger utan att klara kursen.

5 kommentarer :

Candy sa...

Lär dig franska då! Du kanske aldrig kan bli nåt mattesnille (det är kört för mig i alla fall), men franska har du ju inte provat ännu. Give it a try vet jag! ^_^

fanny sa...

alla de tre önskar jag med att jag kunde!

Angeliqa sa...

Jag önskar mig också alla tre saker. Mest att jag kunde prata franska fortfarande.

sofia i London sa...

haha samma här... fast det där med dansa känner jag inte att det spelar någon roll. Alla kan dansa!

Mette sa...

MEN GUD JAG VET HUR DET ÄR. Jag förstår aldrig att folk säger att matte är så ologiskt. Något mer ologiskt ämne får man leta efter. Jag kommer ihåg att jag alltid frågade läraren: Men varför? Varför ska jag göra så här? Och det enda svaret jag fick var: För så är det bara.

Jag satsade på språk istället och gick språklinjen. Kändes skönt. Dessutom är jag hellre bra på det, än matte. Men sjukt bra att du klarade na-matteproven i nian. Heja heja!